Gå till startsidan

Risgärdesgård

En risgärdesgård är mycket mer än ett staket. Den byggs av grenar, kvistar och ris som staplas mellan stolpar och får ligga kvar i många år. Förr användes risgärdesgårdar för att hägna in betesmarker och åkrar. Idag bygger vi dem istället för att skapa värdefulla livsmiljöer för växter och djur.

risgärsgård, risgärde

Naturens levande staket

Den täta strukturen ger skydd mot vind, regn och rovdjur och blir en trygg plats där många smådjur kan söka föda, bygga bon eller övervintra. Samtidigt bryts riset långsamt ned och blir en del av naturens kretslopp.

Arter som gynnas

Risgärdesgården blir snabbt en livfull miljö. Europeisk igelkott kan använda de täta rispartierna som skydd och vinterkvarter. Skogsmus, skogssork och andra små däggdjur hittar skydd bland grenarna och blir i sin tur en viktig del av näringskedjan.

Bland kvistar och död ved trivs också många insekter. Myrbaggar jagar barkborrar och andra insekter, medan spindlar, jordlöpare och gråsuggor hjälper till att hålla ekosystemet i balans. Småfåglar som gärdsmyg och rödhake använder gärna risgärdesgården som skydd och söker föda bland grenarna.

Därför bygger vi med ris

  • Skapar skyddade miljöer för små däggdjur, fåglar och insekter.
  • Ger trygga övervintringsplatser och boplatser.
  • Tar till vara grenar och ris från naturvårdsarbeten.
  • Bidrar till ett rikare växt- och djurliv och stärker den biologiska mångfalden.

Visste du att…

En enda risgärdesgård kan fungera som hem, gömställe eller jaktmark för hundratals olika smådjur under året. Ju äldre den blir, desto fler arter flyttar in.

 

Risgärdesgårdarna är en del av Katrineholms kommuns arbete för att öka den biologiska mångfalden. Istället för att transportera bort grenar och ris efter naturvårdsinsatser används materialet för att skapa nya livsmiljöer. På så sätt tas naturens egna resurser till vara samtidigt som fler växter och djur får möjlighet att leva och trivas.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
1 september 2026