Hur påverkar du klimatet?

Figur 1 Energisystemet består av produktionsanläggningar, distributionsnät och användare. Bildkälla: Planering och bedömning av elektriska energilager (elstandard.se) Länk till annan webbplats.

Ett energisystem består av produktionsanläggningar, distributionsnät och användare. En ny komponent som tillkommit till energisystemet under senare år är energilager.

Produktion av energi i Sverige

I Sverige produceras energi främst genom biobränslen (ved), kärnkraft, olja (bensin, diesel och råolja), vattenkraft, vindkraft och solkraft. I Sverige produceras el till störst del från förnybara energikällor - från vattenkraft (41%), vindkraft (19%), kraftvärme (10%) och solkraft (1%) - samt från kärnkraft (29%) (SCB 2022).

I Katrineholm får vi el och värme från olika källor. Vi producerar egen el genom kraftvärme, vattenkraft, solkraft och vindkraft men majoriteten av vår el får vi via det nationella elnätet - nordisk elmix (SCB 2021, Energikontoret i Mälardalen 2021). I Katrineholm har vi dessutom ett kraftvärmeverk som med biomassa producerar förnybar värme till hushåll och verksamheter i centralorten som är anslutna.

Distribution av energi

Distribution av energi – dvs hur energin förs från produktionsanläggningen till användaren – sker genom elnät, fjärrvärmenät och genom transporter med lastbilar och båtar.

Användning av energi

Energin som används i Sverige går till industrin, transporter och till bostäder och service.

Hur påverkar energisystemet klimatet?

Den primära orsaken till klimatpåverkan från energisystemet är användningen av fossila bränslen, såsom kol, olja och naturgas till att värma våra hem, producera el och driva transporter. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid (CO2) och andra växthusgaser till atmosfären, vilket förstärker växthuseffekten och leder till uppvärmning av jorden. Fossila bränslen är också ändliga - de kan ta slut. Alternativa energislag inkluderar kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solkraft och biomassa.

Kärnkraft

Kärnkraft är en energiform som inte använder fossila bränslen och har låga koldioxidutsläpp när det används. Istället för att förlita sig på vind eller sol, genererar kärnkraft elektricitet genom att dela atomer av uran. Uran är ett radioaktivt ämne och en icke-förnybar resurs. Trots sina fördelar har kärnkraft också miljörisker, inklusive utsläpp vid uranbrytning och bränsleproduktion, samt problem med hantering av kärnavfall och risk för radioaktivt läckage vid olyckor.

Vattenkraft

Vattenkraft är en metod för att generera elektricitet genom att använda rörelsen hos vattenmassor, som floder eller forsar. För att göra detta används vattenkraftanläggningar, vanligtvis dammar och kraftverk. Dessa anläggningar omvandlar rörelseenergin från strömmande vatten till elektrisk energi.

Det som sker är att vatten samlas upp i ett vattenmagasin genom en damm, och när det släpps igenom kraftverket, driver det turbiner som i sin tur genererar elektricitet. En fördel med vattenkraft är dess jämnhet och förutsägbarhet i energiproduktionen, vilket skiljer den från vissa andra förnybara källor som sol- och vindkraft.

Trots dess pålitlighet kan vattenkraftverk påverka miljön. De kan påverka ekosystemen i de vattendrag de utnyttjar och orsaka problem som påverkar fiskpopulationer och vattenkvalitet. Det är därför viktigt att balansera fördelarna med ren energiproduktion mot de potentiella negativa konsekvenserna för miljön.

Vindkraft

Vindkraft är en förnybar energikälla med låga koldioxidutsläpp. Rörelseenergin hos vinden omvandlas till elektrisk energi genom vindturbiner som vanligtvis består av tre huvudsakliga delar: rotorblad, nav och torn. Rotorbladen är fastsatta vid naven och roterar när vinden passerar. Denna roterande rörelse överförs till en generator för att producera elektricitet.

Vindkraft som energikälla är beroende av att det blåser – blåser det inte kan ingen elektricitet genereras. Detta gör vindkraften mindre pålitlig jämfört med andra energislag som är mer konstanta.

Tillverkning och installation av vindkraftverk kräver energi och material, och det kan finnas vissa miljöpåverkningar vid utvinning av jordartsmetaller för tillverkning av vindturbiner. Vindkraftverk kan även påverka fåglar och fladdermöss, särskilt om de är placerade i viktiga flyttvägar eller nära naturliga habitat. Ljudet och den visuella påverkan från vindturbiner kan också ses som en nackdel, särskilt i närheten av bostadsområden.

Solkraft

Solkraft är en förnybar energikälla med låga koldioxidutsläpp. Det finns två huvudsakliga sätt att generera elektricitet från solen: genom solceller och genom soltermiska kraftverk.

När solens strålar träffar solcellen, absorberas fotonerna (ljuspartiklarna) av halvledarmaterialet. Energin från fotonerna överförs till elektronerna i halvledarmaterialet, vilket gör att elektronerna rör sig och skapar ett flöde av elektrisk ström. Den elektriska strömmen som genereras av solcellerna leds till en växelriktare, som omvandlar den från likström (DC) till växelström (AC), vilken är den typ av ström som används i hushåll och företag.

Soltermiska kraftverk använder speglar eller linser för att koncentrera en stor mängd solstrålning till en liten yta. Denna koncentrerade solenergi används för att värma upp en vätska. Den uppvärmda vätskan används för att producera ånga, vanligtvis genom att värma upp vatten. Ångan används sedan för att driva en turbin, på samma sätt som i traditionella fossila bränslekraftverk eller kärnkraftverk. När turbinen snurrar, driver den en generator som producerar elektricitet.

Solkraft är likt vindkraft beroende av väderförhållanden vilket innebär att den inte kan producera energi dygnet runt, året om. Produktionen av solceller kräver även vissa energiintensiva processer och material, och bortskaffande av solceller kan vara en miljöutmaning.

Biomassa

Biomassa som energikälla refererar till användningen av organiska material för att producera energi. Dessa material inkluderar en variation av organiskt ursprung, som trä, jordbruksavfall, alger, och organiskt avfall från hushåll. Energin som utvinns från biomassa, i tex. kraftverk, kan omvandlas till elektricitet och värme. Biomassa kan dessutom omvandlas till bränslen som biogas och biodiesel i olika anläggningar.

Biomassa kan vara klimatneutral om den produceras och används hållbart. Vid förbränning av biomassa frigörs koldioxid, men detta kompenseras under biomassans tillväxtfas, tex då träden växer och kan absorbera koldioxid. Problem kan uppstå om skogsavverkning inte sker på ett hållbart sätt eller om stora mängder biomassa används utan att ersättas.

Tabell 1 Energislagens egenskaper.

Hur kan vi minska klimatpåverkan från energisystemet?

För att minska energisystemets klimatpåverkan behöver andelen förnybara energikällor öka, såsom sol- och vindkraft, som inte genererar betydande mängder växthusgasutsläpp och som inte tar slut likt fossila bränslen. Energiomvandlingstekniker och energieffektivitet spelar också en viktig roll. På individnivå är det viktigt att vara medveten om sin energiförbrukning och göra insatser för att effektivisera den.

Vill du veta mer?

Naturvårdsverket: Klimatet och energin (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Statistikmyndigheten (SCB): Kommunal och regional energistatistik (scb.se) Länk till annan webbplats.

Energimyndigheten: Sveriges energisystem (energimyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Energimyndigheten, Energiläget i Sverige 2022: Energimyndighetens webbshop (a-w2m.se) Länk till annan webbplats.

Produktionen och transporten av varor och tjänster genererar ofta utsläpp av växthusgaser. Från råvaruutvinning till tillverkning och distribution skapas koldioxidutsläpp, andra utsläpp och avfall. Hur stor påverkan olika delar av livscykeln har beror av vilken energi och vilket material som används samt hur långt en produkt ska transporteras.

Men vi konsumerar inte bara produkter – vi konsumerar tjänster också. Detta kan exempelvis vara att besöka badhuset, att gå på bio eller äta på en restaurang.

I Katrineholm släppte vi 2022 ut ca 5,8 ton koldioxid per person och år från vad vi konsumerade (SEI). Den konsumtion som i Katrineholm leder till störst klimatpåverkan är från transporter (2234 CO2/person/år), livsmedel och restaurangbesök (1405 ton CO2/person/år), boende och möbler (1152 ton CO2/person/år).

Klimatpåverkan från olika material

De material som används i en produkt spelar en stor roll i produktens klimatpåverkan. Olika material kräver olika mängder energi och resurser vid produktion. Till exempel kräver produktionen av vissa metaller, såsom aluminium och stål, mycket energi medan tillverkning av plast och träbaserade produkter inte kräver lika mycket energi. Och eftersom energianvändningen i många länder kommer från olja så betyder ofta en hög energianvändning att utsläppen av koldioxid blir hög.

Att välja hållbart och klimatsmarta material är svårt då det beror av många olika faktorer. Men om du kan välja ett material som inte går sönder, som inte har transporterats långt och som kan återanvändas när produkten slängs så brukar det bli bra.

Klimatpåverkan från transport av produkter

Långa transporter ger stor klimatpåverkan eftersom transporterna till stor del använder olja, diesel och bensin.

Idag arbetar man med att ersätta lastbilar som går på diesel med lastbilar som drivs med el – men fortfarande går de flesta lastbilar på diesel.

Att välja varor som inte transporterats så långt är ett sätt att minska produktens klimatpåverkan.

Var tror du att dina kläder är tillverkade och hur långt har de transporterats?

Klimatpåverkan från användning av produkter

Hur vi använder en produkt påverkar också klimatet.

Kläder tvättas och torkas – vilket kräver energi och vatten.

Elektriska produkter, så som mobil, kylskåp och spelkonsoller, använder el när de används. Och vid produktion av el uppstår ofta koldioxidutsläpp.

Även produktens livslängd och möjlighet till återanvändning spelar en viktig roll för en produkts klimatpåverkan. Produkter som håller längre och används många gånger är ofta bättre för miljön.

Att göra medvetna val när det gäller val av produkter och att minska onödig användning kan ha en direkt inverkan på den totala energikonsumtionen och därmed bidra till att minska klimatpåverkan. Att välja energieffektiva apparater och elektronik innebär att man investerar i enheter som är konstruerade för att maximera prestanda samtidigt som de minimerar energiförbrukningen.

Förutom att välja energieffektiva produkter är det också viktigt att stänga av elektronik när den inte används, använda energisparlägen och undvika onödig standby-drift är enkla åtgärder som kan minska den totala energiförbrukningen över tid och därmed minska växthusgasutsläppen. Att stänga av elektronik som inte används minskar också risken för bränder - så det är bra på många sätt.

Klimatpåverkan från avfall

Även produktens livslängd och möjlighet till återanvändning spelar en viktig roll för en produkts klimatpåverkan. Produkter som håller längre och används många gånger är ofta bättre för miljön. I kontrast kan engångsmaterial, som ofta används en kort tid innan de kasseras, bidra till högre klimatpåverkan genom ökad efterfrågan på kontinuerlig produktion och avfallsbearbetning.

När vi inte längre vill eller är i behov av det vi en gång har konsumerat nås slutet av en produkts livscykel och avfall uppstår. Hur vi bortskafar produkter har en direkt påverkan på klimatet. Avfall från förbrukade produkter genererar metan vid nedbrytning på deponier, vilket ytterligare bidrar till växthuseffekten. Därför ska deponering av avfall undvikas.

I första hand ska avfall minimeras genom medvetna konsumtionsval, och i andra hand ska produkter återbrukas. Att återbruka innebär att återanvända saker i sin befintliga form eller genom att omvandle de till nya produkter. I tredje hand, när återanvändning inte är möjligt, ska saker vi inte längre vill ha eller behöver materialåtervinnas. Genom att bryta ner produkter i sina grundläggande material och återvinna dem till nya produkter minskar vi behovet av att utvinna nya råmaterial och sparar energi.

Denna prioriteringspordning bestäms av den EU beslutade avfallstrappan som dessutom är antagen i den svenska miljöbalken. Avfallstrappan bidrar till skapandet av en cirkulär ekonomi där avfall hanteras på ett sätt som minimerar negativa miljökonsekvenser och främjar resurseffektivitet.

Vill du veta mer?

Stockholm Environment Institute: Konsumtionskompassen | SEI Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket: Klimatet och konsumtionen (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Statistikmyndigheten (SCB): Miljöpåverkan från konsumtion – ny officiell statistik (scb.se) Länk till annan webbplats.

Våra kostvanor spelar en avgörande roll för hur det vi äter påverkar klimatförändringarna. Produktionen av vissa livsmedel, särskilt rött kött, är mer resurskrävande och energiintensiv. Att inkludera mer växtbaserade alternativ i kosten kan bidra till att minska klimatpåverkan.

Produktion av livsmedel och förpackningar påverkar klimatet

Jordbruket, särskilt köttproduktion, genererar stora mängder växthusgaser. Mjölkkor och idisslare avger metan som är ca 25 gånger mer potent än koldioxid vad gäller att fånga in värme i atmosfären. Gödsel och konstgödselproduktion bidrar med lustgas, en annan typ av växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Dessutom kräver vissa grödor stora mängder mark och vatten, vilket kan leda till avskogning och överanvändning av naturresurser. När skogen tas ned minskar skogens kollagringskapacitet och mer koldioxid frigörs i atmosfären.

Det som mat och livsmedel förpackas i påverkar också klimatet. Tillverkningen av förpackningsmaterial genererar växthusgasutsläpp. Klimatpåverkan från förpackningar beror också på om materialet är enkelt att återvinna. Om materialet i en förpackning kan återvinnas så kan den användas igen, vilket innebär att nyproduktion minskar och även utsläppen. Plast används ofta till att förpacka livsmedel på grund av att det är billigt att framställa och transportera då materialet är lätt, till skillnad från exempelvis glas. Däremot är plast inte en förnybar resurs. Papper å andra sidan är förnybart och enklare än plast att återvinna. Därför är valet av förpackningsmaterial viktigt ur klimatsynpunkt vid produktion och inköp av livsmedel.

Lokalt producerade livsmedel är klimatsmartare

Transporten av livsmedel med flygplan, fartyg och lastbilar över långa avstånd ökar utsläppen av koldioxid. I Sverige utgör en del av den mat vi äter sådan mat som har importerats från andra länder. Det innebär att transportbehovet blir längre och utsläppen av växthusgaser större. De livsmedel som vi producerar mest av i Sverige är mejeriprodukter, socker, spannmål, kött, ägg samt rotfrukter och grönsaker som är i säsong. På bilden nedan kan du se hur stor andel av livsmedlen som säljs på den svenska marknaden som är producerade i Sverige.

Det svenska klimatet gör att vi är beroende av att importera livsmedel som inte är lönsamma eller möjliga att producera här på grund av klimatförhållanden. Det gäller exempelvis för kaffe och bananer. Däremot kan du gynna både klimatet och den svenska livsmedelsproduktionen genom att välja lokalt producerade livsmedel och livsmedel i säsong som minskar behovet av långväga transporter som resulterar i växthusgasutsläpp och bidrar till den globala uppvärmningen.

Matsvinn bidrar till den globala uppvärmningen

Avfall av mat bidrar också till klimatförändringar. När mat slängs i soporna och slutar upp på deponier produceras metangas som bidrar till den globala uppvärmningen. Förutom metanutsläppen under nedbrytningsprocessen på deponier, kräver produktionen av livsmedel också resurser som vatten, energi och mark. När mat slängs ökar den onödiga användningen av resurser och förstärker därmed de negativa effekterna på klimatet.

För att minska klimatpåverkan från matavfall behöver matsvinnet minska i alla led från produktion till matbordet. I produktionsskedet leder överproduktion och otillräcklig skörd till matsvinn. Under distribution och i detaljhandeln kan kosmetiska defekter, överbeställningar och korta försäljningstider bidra till avfall. Slutligen, i hushållen, slängs ofta mat på grund av överköp, felaktig lagring eller förfallodatum. Genom att planera sina matinköp och ta tillvara på matrester kan matsvinnet i hushållen minska.

Det matsvinn som inte går att motverka kan istället komposteras och bli till jord, eller användas som biomassa till energiproduktion i framställandet av exempelvis biogas eller värme i ett kraftverk.

Här kan du läsa mer

Världsnaturfonden matkalkylator: Matkalkylatorn Länk till annan webbplats.

Katrineholms kommuns måltidsprogram

Svenskmärkning AB, Sveriges självförsörjningsgrad: Lär dig mer om Sveriges självförsörjningsgrad – Från Sverige (fransverige.se) Länk till annan webbplats.

Livsmedelsverket, Matsvinn: Därför ska vi minska matsvinnet (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.