Vad är klimat?

Variationerna i nederbörd och temperatur mellan olika år är normalt stora – och på en enskild plats kan vädrets naturliga skiftningar vara så stora att årsmedeltemperaturen varierar flera grader från ett år till ett annat. Dessa naturliga variationer skapar ett brus som gör det besvärligt att urskilja mer långsiktiga klimatförändringar. För att se på de långsiktiga förändringarna i klimatet behöver man därför studera klimatet under längre tidsperioder. Det gör man antingen genom att följa temperaturmätningar under en längre tid, studera årsringar i träd eller genom att följa glaciärers utbredning.

Man kan också studera vilka växter och djur som trivs i ett område. I Katrineholm kan vi nu odla både Platanträd och Magnolior - två växter som inte trivdes här för 30 år sedan.

Andra växter och djur som påverkats av klimatförändringen är:

• Fästingar flyttar allt längre norrut och finns nu efter hela norrlandskusten.
• Granbarksborren – en liten brun skalbagge som gnager sig in i granar för att para sig och lägga ägg. Detta gör att granarna skadas eller dör. Torka gör att granar är extra känsliga för angrepp och den varma sommaren 2018 ledde till en stor ökning av granbarkborreangrepp.
• Skogsharen – som med sin vita vinterpäls är anpassad för att leva i områden med snö på vintern – får allt svårare att klara sig under snöfattiga vintrar.
• Nattfjärilarna vitpunktsgräsfly och ljusringat lövfly har ökat extremt mycket då detta är två arter som lyckats anpassa sig väl till såväl klimatförändringar som till förändringar i landskapet.
• Valrossar och isbjörnar – som är beroende av havsisar - får allt svårare att klara sig när havsisarna försvinner på grund av klimatförändringen.
• Renar - som brukar vandra över is och frusen mark- får svårare att förflytta sig mellan sommar och vinterbeten då de sjöar, älvar och myrar som de brukar röra sig över inte längre är frusna på samma sätt som förr vilket leder till att djuren måste ta långa omvägar för att klara samma sträcka.
• Laxar riskerar att minska drastiskt då de inte klarar av de ökande vatten-temperaturerna.

Diskutera gärna: Vilka växter tror du kommer trivas i Katrineholm 2045 som inte trivs här idag?

Vilket klimat det är i Katrineholm styrs främst av solstrålning, global cirkulation av vatten och vindar samt topografi på land och i hav vilket påverkar hur mycket nederbörd vi får.

Klimatet har förändrats mycket under jordens historia, och varit både flera grader varmare och kallare än idag. Dessa förändringar har orsakats av bland annat kontinenters långsamma förflyttning, variationer i solinstrålningen till jorden och att innehållet i luften har förändrats.

Den förändringen av klimatet som vi pratar om idag beror främst av att vi ändrar luftens sammansättning (växthuseffekten) och att vi ändrat hur vi använder marken.

Jordens energibalans

Jorden värms upp av strålning från solen. Hur varmt det blir beror av hur mycket solstrålning som träffar jorden, hur mycket av solstrålningen som tas upp av marken och atmosfären (absorberas), hur mycket av solstrålningen som reflekteras – speglas ut i rymden och hur mycket värmestrålning som lämnar jorden.

Vilket klimat det är i Katrineholm styrs främst av solstrålning, globala cirkulation av vatten och vindar samt topografi på land och i hav.

Sverige har ett kalltempererat klimat vilket innebär att vi har fyra årstider med tydliga skillnader mellan vinter och sommar. I Katrineholm är sommaren varm och ljus - med över 18 timmars sol, medan vintern är mörkare och kallare då solen är uppe ca 6 timmar i december.

Sveriges klimat styrs av att det oftast blåser från väster (Atlanten). Varma och fuktiga vindar från Atlanten medför att vi trots att vi bor ganska långt norrut på planeten har ett mycket milt klimat under vinterhalvåret.

Juli är den varmaste månaden i Katrineholm och januari är den kallaste månaden.

I juli är medeltemperaturen 18 grader C medan medeltemperaturen i januari är -2 grader C[1]. Medeltemperaturen beräknas med data från dygnets alla timmar.

Den högsta temperatur som uppmätts i Södermanland är 36,8° vilket inträffade i Ulvhäll utanför Strängnäs den 9 juli 1933 och den lägsta temperaturen mättes i Bie norr om Katrineholm den 24 januari 1875 då det var -37,0 grader C.

Klimatförändringen har medfört att medeltemperaturen i Södermanland ökat med drygt 1 grad C de senaste 50 åren. Om klimatförändringen fortsätter beräknas medeltemperaturen öka med ytterligare 1–1,5 grad till 2050 och med 3 grader till 2100.

Hur kommer du påverkas av att det blir varmare i Katrineholm?

I figur 1 visas hur den genomsnittliga medeltemperaturen varierar under ett år i Katrineholm.

Under ett år så faller det ca 450 mm nederbörd i Katrineholm. Hade vi bott på västkusten skulle det regnat över dubbelt så mycket – 1000 mm till 1300 mm.

I juli regnar det mest i Katrineholm. Då kommer det i medel 80 mm regn på en månad medan det i mars, som är den torraste månaden, i medel kommer 34 mm regn.

I figur 1 visas hur den genomsnittliga nederbörden varierar under ett år i Katrineholm.