Nu lanserar vi Katrineholms tredje hållbarhetsrapport

Förra året vann vi Stora Kommunikationspriset för vår hållbarhetsrapport. Nu lanserar vi vår tredje rapport och fortsätter arbetet med att synliggöra, utveckla och förbättra Katrineholms kommuns arbete med hållbar utveckling. Rapporten omfattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: social-, miljömässig,- och ekonomisk hållbarhet.

– Hållbarhetsarbete handlar om uthållighet och engagemang. Genom våra hållbarhetsrapporter visar vi tydligt och strukturerat vad vi gemensamt gör för att nå målen i Agenda 2030. Hållbarhetsrapporten är även lätt att ta till sig - både för medarbetare och medborgare. Vår förhoppning är att rapporten, och våra kommunikationsinsatser kring den, ska inspirera både anställda och medborgare att bidra med ännu fler insatser för att nå målen, säger Johan Söderberg kommunstyrelsens ordförande.

– Jag är väldigt glad och stolt över att hållbarhet och Agenda 2030 har blivit en naturlig del av vårt arbete i Katrineholms kommun. Det visar att vi tar områdena på allvar och att vi är en kommun som ligger i framkant säger Sari Eriksson kommundirektör i Katrineholms kommun.

Om rapporten

• Hållbarhetsrapporten 2022 är Katrineholms kommuns tredje samlade hållbarhetsrapport.
• Rapporten utgår från FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Länk till annan webbplats.
• Rapporten beskriver vilka hållbarhetsfrämjande insatser som Katrineholms kommun genomförde under 2022, men också vilka hållbarhetsrelaterade utmaningar som vi står inför.

Här kan du läsa Katrineholms kommuns Hållbarhetsrapport 2022. Länk till annan webbplats.

Insatser och utmaningar 2022

Här presenterar vi några exempel på de utmaningar vi står inför och vilka hållbarhetsfrämjande insatser som vi genomförde under 2022.

Det här är några av våra utmaningar

1. Andelen elever i årskurs 9 som upplever att de känner sig trygga i skolan har minskat från 84 till 76 procent.
   
2. Vi behöver öka takten i den trafikomställning som behövs för en hållbar samhällsutveckling. Enligt en resvaneundersökning från 2022 väljer fler fortfarande bilen före promenad, cykel eller kollektivtrafik.
3. Det behövs fler och större nätverk och strukturer för cirkulär ekonomi och industriell symbios, som innebär att avfall från en verksamhet tas om hand som resurser i andra verksamheter.
4. Vi behöver underlätta för fler att komma in på arbetsmarknaden och verka för att alla barn och unga ska ha möjlighet till goda uppväxtvillkor oavsett familjens ekonomiska situation.
   
5. Vi behöver genomföra en risk-och sårbarhetsanalys för klimatrelaterade risker, såsom översvämningar och hetta.
6. Vi behöver förbättra vattenkvaliteten och minska föroreningar och övergödning i många av våra sjöar och vattendrag. Sjöreningsprojekt pågår men är resurskrävande vilket gör att storskaliga projekt blir svåra att driva.
7. Arbetslösheten är jämförelsevis hög i Katrineholm. I december 2022 var 9,0 procent av våra invånare i åldrarna 16-64 år arbetslösa, att jämföra med 6,6 procent i riket som helhet.
8. Problemen med nedskräpning i naturen och i bebyggda miljöer fortsätter, trots ökade insatser.

Det här är några exempel på vad gjorde vi under 2022

1. Vi avsatte tre miljoner kronor för hälsofrämjande aktiviteter. Hälsoåret 2022 är vår största folkhälsosatsning hittills.
2. Vi gjorde en skyfallskartering för Katrineholms tätort som underlättar vår planering av klimatanpassningsåtgärder och förbättrar beredskapen för skyfall.
3. Vi startade ett kommunövergripande långsiktigt våldspreventionsarbete för en kommun fri från våld.
4. Vi slutförde utbytet av kommunens personbilar och minskade vår förbrukning av fossila drivmedel (diesel och bensin) med 30 procent.
5. Genom att genomföra ett så kallat reduktionsfiske i Spetebysjön Länk till annan webbplats. tog vi upp över 17 ton fisk. Detta motsvarar 126 kilo fosfor och 421 kilo kväve. Målet är bland annat att förbättra sjöns vattenkvalité.
6. Vi fortsatte ordna avgiftsfria fritids- och lovaktiviteter för barn och ungdomar genom bland annat Lyckliga gatorna och Perrongen.
   
7. Vi arbetade med att öka den upplevda tryggheten i våra offentliga miljöer, bland annat genom förbättrad belysning, slyröjning, klottersanering och insatser för minskad nedskräpning.
   
8. Vi såg till att fler tog steget från försörjningsstöd till egen försörjning. Som ett resultat var det 154 barn som fick föräldrar som blev självförsörjande under året.
   

Kontakt

Sari Eriksson, kommundirektör.
Telefon: 0150-570 85.