/

Vad är klimat?

Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod. Med väder menar man temperatur, nederbörd, vindar, sol och lufttryck.

Med klimatförändring så menar man hur klimatet förändras på grund av att vi människor ändrar koncentrationen av växthusgaser i atmosfären - exempelvis genom att använda olja, bensin och diesel, samt genom att vi förändrar markens klimatreglerande förutsättningen - exempelvis genom att vi att hugger ned skogar och bygger vägar och infrastruktur.

Under de senaste 150 åren har årsmedeltemperaturen i Sverige ökat cirka 3 grader och om vi fortsätter våra utsläpp av växthusgaser räknar forskarna med att årsmedeltemperaturen i Södermanland kommer öka med ytterligare 3-3,5 grader till 2100. Då växter och djur är beroende av klimatet innebär ett förändrat klimat ändrade förutsättningar för växter och djur. Detta kommer gynna vissa arter och missgynna andra arter.

Medeltemperatur i Sverige

Figur 1 Medeltemperaturer i Sverige 1860 till 2020

Även vatten och sjöar kommer påverkas. Den ökande nederbörden kommer leda till minskad salthalt i Östersjön och även att syrehalt i bottenvattnet kommer minska– vilket kommer påverka den biologiska mångfalden.

Variationerna i nederbörd och temperatur mellan olika år är normalt stora – och på en enskild plats kan vädrets naturliga skiftningar vara så stora att årsmedeltemperaturen varierar flera grader från ett år till ett annat. Dessa naturliga variationer skapar ett brus som gör det besvärligt att urskilja mer långsiktiga klimatförändringar. För att se på de långsiktiga förändringarna i klimatet behöver man därför studera klimatet under längre tidsperioder. Det gör man antingen genom att följa temperaturmätningar under en längre tid, studera årsringar i träd eller genom att följa glaciärers utbredning.

Man kan också studera vilka växter och djur som trivs i ett område. I Katrineholm kan vi nu odla både Platanträd och Magnolior - två växter som inte trivdes här för 30 år sedan.

Andra växter och djur som påverkats av klimatförändringen är:

  • Fästingar flyttar allt längre norrut och finns nu efter hela norrlandskusten.
  • Granbarksborren – en liten brun skalbagge som gnager sig in i granar för att para sig och lägga ägg. Detta gör att granarna skadas eller dör. Torka gör att granar är extra känsliga för angrepp och den varma sommaren 2018 ledde till en stor ökning av granbarkborreangrepp.
  • Skogsharen – som med sin vita vinterpäls är anpassad för att leva i områden med snö på vintern – får allt svårare att klara sig under snöfattiga vintrar.
  • Nattfjärilarna vitpunktsgräsfly och ljusringat lövfly har ökat extremt mycket då detta är två arter som lyckats anpassa sig väl till såväl klimatförändringar som till förändringar i landskapet.
  • Valrossar och isbjörnar – som är beroende av havsisar - får allt svårare att klara sig när havsisarna försvinner på grund av klimatförändringen.
  • Renar - som brukar vandra över is och frusen mark- får svårare att förflytta sig mellan sommar och vinterbeten då de sjöar, älvar och myrar som de brukar röra sig över inte längre är frusna på samma sätt som förr vilket leder till att djuren måste ta långa omvägar för att klara samma sträcka.
  • Laxar riskerar att minska drastiskt då de inte klarar av de ökande vatten-temperaturerna.

Diskutera gärna: Vilka växter tror du kommer trivas i Katrineholm 2045 som inte trivs här idag?

 

Platanträd

Figur 1 Platanträd är en växt som inte fanns i Katrineholm för 30 år sedan men som nu trivs bra i Katrineholm på grund av klimatförändringen.

Vilket klimat det är i Katrineholm styrs främst av solstrålning, global cirkulation av vatten och vindar samt topografi på land och i hav vilket påverkar hur mycket nederbörd vi får.

Klimatet har förändrats mycket under jordens historia, och varit både flera grader varmare och kallare än idag. Dessa förändringar har orsakats av bland annat kontinenters långsamma förflyttning, variationer i solinstrålningen till jorden och att innehållet i luften har förändrats.

Den förändringen av klimatet som vi pratar om idag beror främst av att vi ändrar luftens sammansättning (växthuseffekten) och att vi ändrat hur vi använder marken.

Jordens energibalans

Jorden värms upp av strålning från solen. Hur varmt det blir beror av hur mycket solstrålning som träffar jorden, hur mycket av solstrålningen som tas upp av marken och atmosfären (absorberas), hur mycket av solstrålningen som reflekteras – speglas ut i rymden och hur mycket värmestrålning som lämnar jorden.

Jordens energibalans

Figur 1 - Jordens energibalans Bildkälla: Utsläppsrätt.se - utslappsratt.se/vaxthuseffekten-okas-av-manniskor/


Hur mycket solstrålning träffar jorden?

Solstrålningen som träffar jordens atmosfär är 1361 W/m2 om vi mäter den vinkelrätt mot solen.

22.5% av strålningen reflekteras direkt i atmosfären och 19,5% av solstrålningen absorberas i atmosfären. Hur mycket av solstrålningen som reflekteras respektive absorberas i atmosfären beror av atmosfärens sammansättning. Genom att vi ändrar atmosfärens sammansättning så kan vi ändra hur mycket av solstrålningen som träffar jordytan.

Hur mycket av solstrålningen tas upp av markytan?

I Sverige är den solstrålning som träffar markytan i genomsnitt 114 w/m2 eller 1000 kWh/år. Av den solstrålning som träffar markytan kommer i genomsnitt 85% tas upp av jordytan och 15% reflekteras ut igen. Hur mycket av solstrålningen som tas upp av jordytan beror av hur jordytan ser ut. En snötäckt yta kommer reflektera 90% av inkommande solstrålning medan en ny svart asfaltsplan kommer absorbera 95% av inkommande solstrålning.

Befolkningsökningen de senaste 200 åren har medfört att skogar huggits ned och ersatts städer, vägar och åkermark. När skogar huggs ned och ersätts med städer, vägar och åkermark kommer markytan absorbera mer av den inkommande solstrålningen och det blir varmare.

Hur förändras atmosfären?

Jordens atmosfären består främst av kväve (78%), syre (21%) argon (1%) och koldioxid (0,04%) – om man inte räknar med vattenångan.

Andelen koldioxid i atmosfären är låg – men har ökat från 318 ppm[1] 1958 till 424 ppm 2023.

Ökningen av koldioxid i atmosfären beror av att vi använder fossila bränslen, såsom olja, diesel, bensin och kol.

 

Koldioxidhalt i atmosfären

Figur 2 På Hawai har man mätt koldioxidhalten i atmosfären sedan 1958. Under denna period har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 318 ppm till 424 ppm Källa: Primary Mauna Loa CO2 Record | Scripps CO2 Program (ucsd.edu)


[1] Ppm = parts per million och är ett mått på andelen av ett ämne.

Vilket klimat det är i Katrineholm styrs främst av solstrålning, globala cirkulation av vatten och vindar samt topografi på land och i hav.

Sverige har ett kalltempererat klimat vilket innebär att vi har fyra årstider med tydliga skillnader mellan vinter och sommar. I Katrineholm är sommaren varm och ljus - med över 18 timmars sol, medan vintern är mörkare och kallare då solen är uppe ca 6 timmar i december.

Sveriges klimat styrs av att det oftast blåser från väster (Atlanten). Varma och fuktiga vindar från Atlanten medför att vi trots att vi bor ganska långt norrut på planeten har ett mycket milt klimat under vinterhalvåret.

 

Klimatzoner

Figur 1 Jordens klimat brukar delas in i olika zoner. Den tropisk zonen ligger vid ekvatorn, gult motsvarar den subtropiska zonen, Grönt och rosa motsvarar den tempererade zonen och ljusblått och vitt motsvarar polarzonerna Bildkälla: Wikipedia


Jordens klimat brukar delas in i 4-7 zoner.

Den tropisk zonen ligger vid ekvatorn. Här är det varmt och mycket nederbörd.

Den subtropiska zonen (gul) har ett torrt och varmt klimat. Här ligger många öknar.

I de tempererade zonerna (grönt och rosa) har vi fyra årstider med tydliga skillnader mellan kalla vintrar och varma somrar.

Närmast polerna finns polarzonerna där medeltemperaturen aldrig stiger över 10 grader C.

Juli är den varmaste månaden i Katrineholm och januari är den kallaste månaden.

I juli är medeltemperaturen 18 grader C medan medeltemperaturen i januari är -2 grader C[1]. Medeltemperaturen beräknas med data från dygnets alla timmar.

Den högsta temperatur som uppmätts i Södermanland är 36,8° vilket inträffade i Ulvhäll utanför Strängnäs den 9 juli 1933 och den lägsta temperaturen mättes i Bie norr om Katrineholm den 24 januari 1875 då det var -37,0 grader C.

Klimatförändringen har medfört att medeltemperaturen i Södermanland ökat med drygt 1 grad C de senaste 50 åren. Om klimatförändringen fortsätter beräknas medeltemperaturen öka med ytterligare 1–1,5 grad till 2050 och med 3 grader till 2100.

Hur kommer du påverkas av att det blir varmare i Katrineholm?

I figur 1 visas hur den genomsnittliga medeltemperaturen varierar under ett år i Katrineholm.

Temperaturkurva Katrineholm

Figur 1 Juli är den varmaste månaden på året i Katrineholm. Då är medeltemperaturen 18,3 grader. Januari är den kallaste månaden med temperaturer på i genomsnitt -2,3 grader C. Källa: www.vackertvader.se/katrineholm/klimat-och-temperatur.

Under ett år så faller det ca 450 mm nederbörd i Katrineholm. Hade vi bott på västkusten skulle det regnat över dubbelt så mycket – 1000 mm till 1300 mm.

I juli regnar det mest i Katrineholm. Då kommer det i medel 80 mm regn på en månad medan det i mars, som är den torraste månaden, i medel kommer 34 mm regn.

I figur 1 visas hur den genomsnittliga nederbörden varierar under ett år i Katrineholm.

 

Regn Katrineholm

Figur 1 Den torraste månaden i Katrineholm är mars och den regnigaste månaden är juli. Källa: Climate-data.org


Den största dygnsnederbörd som uppmätts i Södermanland är 136,3 mm i Norsborg sydväst om Stockholm den 10 juli 2001.

Klimatförändringen kommer medföra att nederbörden ökar med 4–5 mm per månad, men framförallt kommer det bli vanligare med skyfall – dvs att det regnar mycket under en kort tid.

Vad tycker du om att det kommer regna mer i Katrineholm?

Informationen ovan är utbildningsmaterial för dig som är skolelev och är en del av KlimatTisdag - läs mer om arbetet på projektets sida!